Motioner till representantskapet

Gemensamt pantsystem i EU!

Idag finns ett flertal olika pantsystem för burkar och flaskor inom EU. Exempelvis har Tyskland ett, Nederländerna ett och Sverige ett. Problem uppstår när varor rör sig över gränserna och ska sedan återvinnas i ett annat land – systemen är inte kompatibla. Du kan alltså inte panta en burk köpt i Tyskland i Sverige, något jag ser som ett bekymmer. Det här är särskilt bekymmersamt i Blekinge då anslutningarna till Polen och Litauen, samt närheten till kontinent leder till att stora mängder burkar och flaskor florerar i vårt län. Att införa ett universellt pantsystem som skulle gälla i hela EU hade möjliggjort återvinning av en viss typ av avfall betydligt lättare. Det hade även gett positiva miljöeffekter i EU-länder som inte tidigare har haft ett pantsystem, då ett nytt system introduceras och kan således minska antalet burkar och flaskor som förorenar naturen. Materialåtervinningen kan likaså även den öka. Komplikationer kan finnas i själva introduceringsfasen, men jag anser det rimligt och möjligt att genomföra en standardisering inom EU.

Jag yrkar:

• Att Socialdemokraterna i Sölvesborg driver frågan om införandet av ett gemensamt pantsystem i EU mot de Socialdemokratiska EU-parlamentsledamöterna.

Alexander Nilsson Socialdemokraterna i Sölvesborg

Inrätta en nationell integrationsplan!

2015 sökte sig ett stort antal migranter till Sverige och Europa. Vi fick bevittna den största flyktingvågen till vår kontinent i modern historia, och man kan tveklöst sig att Sverige således räddade många liv. Vårt land tog ett stort ansvar och det är något vi ska vara stolta över. Samtidigt tog inte alla kommuner lika stort ansvar i frågan, där några av de rikaste kommunerna tog emot en bråkdel av vad de kommuner som tog störst ansvar gjorde. Sedan dess har den socialdemokratiskt ledda regeringen gjort ett antal förbättringar på området, bland annat har man genomfört bosättningslagen som bidrar till att nyanlända snabbare kan etablera sig i samhälls- och arbetslivet. Det finns även många kommuner som har inrättat en integrationsplan som syftar till att skapa effektiva strategier för att invandrare ska integreras snabbare i kommunen. Att få ett arbete är den bästa integrationsåtgärden brukar man säga, men åtgärder som kan återfinnas i integrationsplaner kan stärka den ytterligare. Exempel på sådana åtgärder kan bland annat vara ett bra mottagande, erbjuda platser i förskolan, erbjuda speciella utbildningar angående civilsamhället och utbyten med personer i kommunen m.fl.

Samtidigt så finns det ett flertal kommuner som har en total avsaknad av integrationsåtgärder. Det kan i sin tur leda till segregation, segregationen kan sedan leda till fattigdom och avsaknad av förtroende för samhället vilket i sin tur kan leda till en ökad kriminalitet. Vi ser att vårt samhälle idag polariseras ytterligare längs ett flertal parametrar, för att undvika att just den här typen av segregation ökar så krävs det att det genomförs adekvata åtgärder i hela landet. För att säkerställa en proper integration av nyanlända bör man således inrätta en nationell integrationsplan som sedan ska syfta till att tjäna som en gemensam lägsta nivå för Sveriges kommuner när det gäller integrationsåtgärder. Utformningen av den nationella planen bör överlåtas till professionen för att säkerställa en rimlighet och att de föreslagna åtgärderna blir genomförbara i hela landet.

Jag yrkar:

• Att Socialdemokraterna i Sölvesborg driver frågan om inrättandet av en nationell integrationsplan. Den nationella integrationsplanen skall innehålla åtgärder som alla kommuner ska genomföra och skall syfta till att skapa en lägsta nivå som kommunerna måste förehålla sig till. Syftet är att stärka integrationen i hela landet.

Alexander Nilsson Socialdemokraterna i Sölvesborg

Utred 6 timmars arbetsdag!

År 1919 vann arbetarrörelsen en otroligt viktig strid. Efter många år av extremt usla arbetsförhållanden i den snabbt växande industriella sektorn så klubbades regeringens proposition 1919:247 – Sverige hade infört en åttatimmars-arbetsdag. Gemene man fick nu tid till fritid och kunde även unna sig av fritidsintressen, detta till högerns stora ilska. 1919 genomfördes detta, men över 100 år senare har vi fortfarande åttatimmarsdagen kvar. Trots det har vi sett en enorm samhällelig utveckling de senaste 30 år. Internet har förändrat vår vardag markant, linjen mellan arbetstid och fritid blir allt mer suddig där sjukskrivningsantalen ökar till nivåer aldrig tidigare skådats. Samtidigt så försvinner allt fler jobb till följd av ökad effektivisering och automatisering, men det dör även färre och färre i arbetslivet om man jämför med siffror från 20 år sedan. Ja, samhällsutvecklingarna för med sig både gott och ont – men är det verkligen rimligt att vi än idag har en arbetsvecka som grundar sig i proposition från 1919?

Frågan om en sextimmars-arbetsdag har blivit allt mer populär de senaste åren. Forskningen visar att en sextimmars-arbetsdag ger en friskare personal. Detta eftersom fritiden får större plats vilket hjälper till att reducera vardagsstressen och ger oss mer tid åt familj och vänner. Det har även visat sig i forskningen att man är mer produktiv vid en kortare arbetsdag. Kritiker menar att det skulle bli för kostsamt, men även där har forskningen visat att kostnaderna kan jämna ut sig då det betalas ut mindre i sjukpenning bland annat. Finlands nya socialdemokratiska statsminister Sanna Marin, gick nyligen ut med att man vill se en kortare arbetsdag och ska nu utreda detta – vi i Sverige bör även göra detsamma. Ifall utredningen ställer sig positivt mot en 6 timmarsarbetsdag så bör förslaget skickas vidare till parterna. Det är dags för en ny seger för arbetarrörelsen.

Jag yrkar:

• Att Socialdemokraterna i Sölvesborg driver frågan om att utreda ett införande av en 6- timmars arbetsdag med bibehållen lön. Utredningen skall syfta till att utreda för- och nackdelar av ett sådant system ur ett samhällsperspektiv samt undersöka dess rimlighet och långsiktiga konsekvenser.

Alexander Nilsson Socialdemokraterna i Sölvesborg

Utred en nordisk försvarsunion!

Fredagen den tredje januari 2020 slog den amerikanska stridsmakten till mot ett iranskt mål i Irak. Konsekvensen blev en upptrappning av den redan då så spända relation mellan länderna i området och kan skapa kedjereaktioner vars ände blir svårt att förutspå. Under 2019 växte även misstron inom NATO, då Turkiet valde att köpa in ett ryskt flygvärnssystem vilket gav starka reaktioner hos deras allierade. Frankrikes president Emmanuel Macron kallade sedan NATO ”hjärndött” vid ett toppmöte, försvarsalliansen börjar krackelera. Samtidigt förespråkar högerpartier i Sverige ett medlemskap i denna allians, där Sverige vid intåg skulle tvingas ställa upp och delta i konflikter skapade av auktoritära ledare som Erdoğan och Trump. Detta är inte förenligt med den svenska neutralitetsdoktrinen och skulle minska vårt inflytande som en diplomatisk stormakt då vi tydligt skulle ta ställning i framtida konflikter. Sverige bör dock inte stå helt själva i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde, därmed bör vi finna nya vägar som kan upprätthålla en form av neutralitet och stärka säkerheten för vårt land. En nordisk försvarsunion kanske är svaret på detta.

Redan på 1940-talets senare hälft förespråkade vår f.d. partiordförande Tage Erlander ett nordiskt försvarsförbund som svar på den allt mer polariserade världsbild som började uppstå i andra världskrigets eftermäle. Förslaget föll då på att Norge tackade nej, konsekvensen blev att Danmark, Norge och Island anslöt sig till NATO – Sverige och Finland stod ensamma. Idag samarbetar de nordiska länderna redan på flera områden genom Nordic Defence Cooperation – Nordefco. Gemensamma övningar, luftlägesinformation, sjöövervakning och nu upphandlas även gemensamma uniformer – de är exempel på samarbetet idag. Ifall vi skulle ta steget ytterligare skulle vi helt plötsligt stå med ett av Europas största flygvapen, en markant stridsvagnsflotta samt betydligt förbättrad försvarskapacitet överlag. Många experter menar att detta kan tjäna som ett alternativ till ett NATO medlemskap och kan således stärka vår gemensamma position i norra Europa. Men är detta rimligt? Skulle de övriga nordiska länderna gå med på detta? Skulle det innebära ökade kostnader för försvaret? Det är hög tid att frågan utreds återigen, då skulle vi få fakta på bordet som sedan de folkvalda kan ta ställning till.

Jag yrkar:

• Att Socialdemokraterna i Sölvesborg driver frågan om att utreda en nordisk försvarsunion. Utredningen ska syfta till att väga för och nackdelar, kostnader, konsekvenser samt rimlighet i ett eventuellt utförande.

Alexander Nilsson Socialdemokraterna i Sölvesborg